Ja då var man hemma från en underbar vecka i Chamonix, och riktigt underbar var den. Det var ju för prao jag åkte dit och jag har minsann känt på hur det är att jobba hårt! ca 7timmar en dag, 12timmar tre dagar och13timmar en dag har jag på en frisörsalong sopat (något som kändes som tonvis) hår, diskat ur och tvättat färgskålar och hårfärgnings penslar, frågat kunder om de ville ha kaffe eller te och sedan kokat oräkneliga antal koppar kaffe och te. Jag har rivit folie, dammat hyllor, sopat mer hår, tvättat och borstat löshår. Jag har tagit emot, hängt upp och givit tillbaka kappor och jackor och koftor till kunderna. Och så har jag sopat ännu lite mera hår. Så det kanske inte låter så mycket men att göra det i 12timmar är riktigt arbete!
Förutom att arbeta på salongen träffade jag nya underbart trevliga människor där, dom anställda.

Och förutom salongen överhuvudtaget har jag lekt med mina tre-männingar Leo och Milo. Jag har ätit så många Pain au chocolat'er så vi inte ens ska nämna antalet. Jag har blivit riktigt smink, sminkad för första gången i mitt liv och agerat fotomodell.

Och sen har jag spanat in riktigt dundersnygga, skidåkande, söta fransmän! Och upptäckt att det gulligaste som finns är när fransmän pratar engelska med fransk brytning, det låter så urgulligt oavsett hur gamla de är.

Och (det blir väldigt mycket "och" i det här inlägget) jag har rakpermanentat håret, YAY!!! jag slipper platta det hela tiden ett bra tag framöver.

Ja, min korta trip till Frankrike blev inte annat än lyckad och jag skulle inte ha något emot att flytta till Chamonix när jag blir gammal :D
Sen var det ju så att när jag var i Cham' så var det ju mest strålande sol mitt på dagarna och sen kommer man hem till fala och ser att det är alldeles vitt på marken... det var ju kul. Nja borta bäst men hemma bra ska det nog vara!

Kanske kommer några bilder senare under veckan, men man vet aldrig.